och pang. trött. 

trött på att lära mig massor som ändå inte verkar vilja stanna kvar.

trött på att bara hamna på kant med folk.

trött på att vilja så mycket, och ha så lite medel att klara av det.

trött på att ha så otroligt lätt för att gråta.

trött på att jag nu troligen inte kommer plugga mer idag fastän jag är förbi vad jag gjort idag och redan börjat på morgondagens (equal behöver göra mindre i helgen) och istället kommer försöka ta itu  med allt jag är trött på. Som i att göra listor, städa garderoben, rensa datorn, ta en promenad eller söka upp någon för att kolla på film och bara umgås, sådär obekymrat. Egentligen vill jag få en förklaring på texten jag nyss läst, förstår ingenting och ska använda den på seminariet imorgon. Egentligen vill jag inte alls vara den som är sur, grinig, bitter och gnäller. 

Egentligen så vet jag vad som behövs för att allt ska lösa sig, kul bara att det kommer ta minst ett halvår. Om inte ett år. Håret kommer iaf vara bra mycket längre än vad det är nu vid den tidpunkten.