Idag är det en sådan där söndag.
När både jag och Viktor vaknar strax efter åtta.
När vi typ en halvtimma senare beger oss till hans föräldrar.
Jag pluggar och han letar svamp.
Vi åker hem till lunch.
Her på en film, som han somnar till.
Jag kollar klart medan jag gluttar runt på mina olika beroendeframkallande appar.
Nu försöker jag plugga men irrar mig bort till spotify och omredigering av mina pepp-listor.
För varför plugga till tentorna i dagarna tre med start imorgon när jag istället kan fixa en lista så jag klarar att springa 5 km den 9 oktober.
Resten av dagen, jag pluggar lite halvdant. Viktor kommer spela på sin grymma PC.
Sen blir det middag till sexans olika serier som körs varje söndag.
Jag gillar söndagar.
Ännu bättre när det blir flytt in till stan och det inte känns som måltiderna rubbas totalt av att gå till kyrkan.
Ännu bättre upp, jag köpte ett stativ till kameran i veckan som var. Jag vet ju att jag hittar mig själv bakom kameran och när jag får redigera bilder, så varför gör jag inte det oftare? Får hitta mig en perfekt "fitnessväska" till kameran, så kan den följa med på mina turer runt stan. Det är ju bara att få det gjort också, inte bara lägga det på "att köpa" listan som glöms bort med jämna mellanrum.
Nu är det söndag. En söndag jag ändå inte har längtat till.
Imorgon har jag tenta. Och dagen efter det. Och dagen efter det.
Fast dag 2 blir det förmodligen lunch med två fina brudar, samt förhoppningsvis middag med en kär vän. Dag 3 förgylls med en övernattning.
Dagen efter det så ska jag säga hejdå till min bästis. För dagen efter det flyttar hon till Kanada för ungefär fem månaders studier. (Jag är öppen för sponsorer som vill att jag besöker henne där!)
Den här söndagen är mitt emellan. Emellan sommaren och hösten. Emellan att jag bara kört på utan att tänka och att jag måste tänka för att kunna köra på.
Läskigt men efterlängtat. Ambivalensen är skyhög!
Likaså vädret, lägenheten håller på att koka sönder av solen som gassar utanpå. En promenad hjälpte föga, så alla fönster står öppna, altandörren lika så, samt fläktarna som går på högvarv. Jag förstår inte hur Viktor kan sova.
Värst i allt är väl ändå att ha mens. Hela kroppen känns svullen, det hjälper inte att äta något onyttigt, det hjälper inte att äta något nyttigt. Som om kroppen bara ligger i apati mot allt. Perfekt timing för att skriva tentor, så nöjd hörrni!
Men den här sommaren har var fantastisk. Den har var planerad, den har vart spontan. Men alldele för få månskenspromenader. Jag älskar sådana.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar